Den 8 oktober antog Europaparlamentet en resolution om behovet av en EU-strategi mot islamistisk entrism och Muslimska brödraskapets nätverksinflytande. Resolutionen innebär inte att Muslimska brödraskapet därmed har terrorlistats. Men den visar att frågan om islamistiska nätverks långsiktiga institutionella inflytande nu har tagit plats i den europeiska politiska huvudfåran. Det gör den svenska reaktionen särskilt intressant. I över ett decennium har jag varnat just dessa partier för risken för islamistisk entrism och för Muslimska brödraskapets nätverks försök att vinna politiskt och institutionellt inflytande i Sverige, framför allt genom just dessa partier. I min avhandling har jag också redovisat dokumenterade källor från ledande aktörer inom Islamiska förbundet i Sverige som belyser sådana strategier och kontakter. Den diskussionen behöver inte upprepas här. Däremot bör de svenska partier som röstade emot resolutionen nu förklara varför. Menar de att Europaparlamentets beskrivning av Muslimska brödraskapets nätverksinflytande i Europa är felaktig? Anser de att problemet med islamistisk entrism är överdrivet, eller invänder de mot de åtgärder som resolutionen föreslår? Och om de delar problembilden men inte lösningen – vilka åtgärder vill de själva se? Frågorna blir särskilt relevanta när samma problematik aktualiseras på lokal nivå, som i Linköping. För att förstå varför behöver man se den organisatoriska bakgrunden. Islamiska förbundet i Sverige har en lång historia och har byggt upp ett nät av verksamheter och organisationer. Förbundets egna mål går också längre än enbart religionsutövning. Där ingår opinionsbildning i frågor som rör ”den muslimska gruppen” och ambitionen att öka muslimers deltagande, inflytande och representation i offentliga institutioner. Kopplingen till Muslimska brödraskapets idé- och organisationsmiljö framträder också i källor inifrån miljön. I en artikel i Tunis News 2013 skrev Mahmoud Khalfi, en ledande företrädare för Islamiska förbundet, om svenska islamiska institutioner som var kända för att tillhöra ”Muslimska brödraskapets skola” och nämnde uttryckligen Islamiska förbundet i Sverige. Här krävs precision. En dokumenterad organisationsrelation innebär inte att varje medlem automatiskt är medlem i Muslimska brödraskapet. Det är organisationer, strukturer, finansiering och dokumenterade relationer som ska granskas – inte människor genom skuld via association. Just den distinktionen är viktig i Linköping. Linköpings moskéstiftelse, LIMS, uppger att den bildades för att tillsammans med Islamiska förbundet i Linköping, IFIL, bygga, äga och förvalta en moské. Stiftelsens styrelse väljs dessutom på IFIL:s ordinarie årsmöte. Läs vidare: xitter.cf/Bulletin_Nu/status/211…

EU varnar för islamistisk entrism – men varför röstade svenska ledamöter från S, V och MP emot Europaparlamentets resolution? Bör svenska politiker granska organisationerna bakom moskébygget i Linköping, deras finansiering och eventuella nätverkskopplingar? Läs min artikel i kommentarsfältet / Bulletin och dela gärna dina tankar!

Islamologins dubbla beviskrav på bästa sändningstid När Sorgenfrei i SVT slår fast att forskning visar att svenska muslimer i hög grad är sekulariserade presenteras det som forskningsbesked. När Simon Sorgenfrei i SVT slår fast att forskningen visar att svenska muslimer är ”i väldigt hög grad sekulariserade” presenteras en omstridd fråga som ett forskningsbesked. Men den närmaste svenska forskningen undersöker delvis en annan grupp. Samma krav på precision som Sorgenfrei själv tidigare ställt på forskning om Muslimska brödraskapet måste gälla åt båda håll. När en professor i public service säger att ”den forskning som finns pekar på” något får uttalandet en särskild auktoritet. För tittarna framstår det inte bara som en tolkning, utan som ett besked om vad vetenskapen har kommit fram till. Just därför måste kraven på precision vara höga. Problemet blir synligt redan i nästa mening. Sorgenfrei säger att ”det finns flera studier” som visar att vi tenderar att uppfatta personer med rötter i muslimska majoritetsländer som mer religiösa än de faktiskt är. På mindre än tjugo sekunder har populationen alltså förändrats: först svenska muslimer, sedan personer med rötter i muslimska majoritetsländer. Det är inte samma grupp. Religiös självidentifikation är något annat än ursprung och familjebakgrund. En person kan ha muslimska föräldrar eller komma från ett muslimskt majoritetsland och samtidigt vara ateist, agnostiker eller inte längre identifiera sig som muslim. Jag har inte funnit någon svensk studie som direkt belägger Sorgenfreis breda formulering om ”svenska muslimer”. Läs vidare! xitter.cf/FokusRedaktion/status/…

2018 skrev Expressen om min forskning under rubriken: ”Så infiltrerar islamister de svenska partierna.” Samma år publicerade jag Holy White Lies, där jag med källor från statliga arkiv, politiska partier och islamistiska organisationers eget material beskrev hur islamistiska nätverk arbetade med representation, påverkan och infiltration. Jag kallades konspirationsteoretiker – från både höger och vänster. Jag skriver inte detta för att säga: ”Jag hade rätt före alla andra.” Jag skriver det därför att tiden nu är knapp. I juni 2026 tillsatte regeringen en utredning om religiös radikalisering med fokus på politisk islam. I uppdraget ingår uttryckligen att analysera infiltration samt otillåten och otillbörlig påverkan på institutioner och det demokratiska samhället. Riksdagen Nu behandlar Europaparlamentet dessutom ärendet 2026/2868(RSP): ”The need for an EU strategy to counter Islamist entryism and the influence of the Muslim Brotherhood network.” Legislative Observatory Det som för några år sedan avfärdades som misstänkliggörande och konspirationsteorier har alltså blivit en fråga för både den svenska staten och EU. Men vi får inte fastna i att ännu en gång bara fråga om infiltration har förekommit. Den viktigare frågan är nu: Hur omfattande är den, vilka institutioner har påverkats, vilka nätverk har byggts upp – och hur återställer vi demokratisk transparens, individuell representation och statens neutralitet? Det är bråttom. Vi har inte råd att förlora ytterligare ett decennium på att först erkänna problemet och därefter börja agera.

När jag växte upp i Egypten var den 6 oktober 1973 närmast en mirakeldag. Vi fick lära oss hur den egyptiska armén korsade Suezkanalen efter katastrofen 1967. Men berättelsen var inte bara nationell och militär. Den var religiös. Sheikh al-Azhar Abd al-Halim Mahmoud jämförde oktoberkriget med profeten Muhammeds slag vid Badr år 624, då en numerärt underlägsen muslimsk styrka besegrade en större styrka från Mecka. Han kallade kriget heligt och knöt de egyptiska soldaterna till samma föreställning om gudomlig hjälp, med hänvisning till Koranens berättelse om änglar som stärkte de troende. I de berättelser som spreds omkring mig drogs parallellen ännu längre: änglarna hade kämpat vid de egyptiska soldaternas sida. Jag minns hur detta förmedlades genom television och religiösa predikanter. Som barn lärde jag mig därför inte bara att Egypten hade vunnit ett krig, utan också att segern kunde vara ett tecken på att Gud ingripit i historien. Läs vidare i Bullerin, Kultur!

Vad diskuterades egentligen? Vad tog Vänsterpartiet med sig från mötena? Och vilken öppenhet bör vi kunna kräva när organisationer söker politiskt inflytande? xitter.cf/Bulletin_Nu/status/210…

Nooshi Dadgostar deltog före valet i möten med både Stockholms moské och Somaliska riksförbundet. Arrangemangen var inte hemliga, men Vänsterpartiet tycks inte ha redovisat hennes deltagande eller vad partiet tog med sig från samtalen. När organisationer uttryckligen söker politiskt inflytande och samtidigt möter en partiledare finns ett legitimt allmänintresse av öppenhet. Det skriver Sameh Egyptson i Bulletin.

Fira nyår med mig på Nilen! I höst ställde jag in min planerade resa till Egypten på grund av valet. I stället kommer jag att leda en fantastiskt spännande nyårsresa till Egypten – en resa genom landets historia, kultur och religioner. Vi reser mellan pyramider, tempel, kyrkor, synagogor och moskéer och upplever Egypten bland annat på nilenkryssning långt bortom de vanliga turiststråken. Vi har redan resenärer bokade och resan kommer att bli av, så missa inte chansen att följa med. Först till kvarn! Dela gärna vidare eller tagga vänner till någon som skulle vilja uppleva Egypten på riktigt. Läs mer om resans upplägg i länken. egyptenspecialisten.se/klass…