Min eminenta redaktör på SvD ville att jag skulle skriva något om den fällande domen mot den f.d. nationella säkerhetsrådgivaren men jag passade denna gång pga såg inget egentligt nytt annat än att hovrätten till skillnad från tingsrätten tyckte "det föll över gränsen"
"är att han slarvat betydligt när han tömt facket och inte heller kompenserat för detta genom en så enkel åtgärd som att gå igenom sina saker."
Kvartal publicerar så många konstiga saker. Varför skulle en förläggare känna behov av att ”styrka” uppgifter som en författare lämnar i en bok? Förläggaren är inte en ansvarig utgivare.
Imorgon är det statsministeromröstning. Det enda riksdagsledamöterna röstar om är enligt grundlagen ifall man kan "tolerera" den föreslagna personen. Inte regeringen, inte statsrådsposter. Bara vem som ska leda regeringen. Frågan är: Står jag ut med den här som statsminister?
Jag förstår försvarsadvokaternas uppgift i Sigtunahistorien - det ligger i deras klienters intresse att beskriva övergreppen (som misstänks) som en kultur. Men det är ändå värt att fundera över varför det ligger i deras klienters intresse.
Det är litet underligt att det verkar som vi kulturellt anser tillhörighet till vissa toxiska kulturer är en ursäkt, men andra toxiska kulturer är en belastning.


