Tobias Looft

Tänk dig morgonen efter valet. Ditt kaffe är ljummet. Opinionen har vänt. Någonstans på regeringskansliet sitter en nytillträdd minister och skall försöka begripa vad en GPU är. Gärna innan lunch. Det är ingen orimlig scen. Samtidigt är det den sämsta tänkbara tidpunkten för Sverige att byta växel. Herakleitos, mannen som aldrig klev ner i samma flod två gånger, menade att allt flyter, panta rei. Förändring är inte en risk man kan välja bort. Den är vattnet. Frågan är bara om man simmar eller sjunker. Just nu forsar AI förbi i en takt som får dotcom-eran att likna en stilla promenad. Joseph Schumpeter kallade det skapande förstörelse. Ekonomin förnyas genom att det nya skoningslöst river det gamla. Det låter brutalt eftersom det är brutalt. Den nation som inte river och bygger om står inte still. Den kommer efter. Ekonomen Mariana Mazzucato har byggt en karriär på att påminna oss om att Internet, GPS, pekskärmen och stora delar av grundforskningen som AI vilar på betalades av skattepengar, inte av riskkapital. En regering som vågar investera stort och tålmodigt i forskning, i sammanhållen svensk beräkningskraft och i universiteten kan i teorin trycka gasen i botten på ett sätt som ingen kvartalsstyrd kapitalist orkar. Socialdemokratin byggde faktiskt en gång ett innovationsunder av stål, papper och ingenjörskonst. Trygghet föder mod. Det finns forskning som pekar på att starka trygghetssystem får människor att våga mer, inte mindre. Det är lättare att hoppa av det trygga jobbet och starta något halvgalet om sjukvården finns kvar och barnen har dagis. Ett samhälle med golv vågar bygga torn. AI kommer att slå sönder yrken på löpande band. Ett land kan ta hand om dem som rationaliseras bort. Utbilda till nya yrken. Brygga transitionen med negativ inkomstskatt. Man kan klara teknikskiftet utan den populistiska baksmälla som annars river upp varje reform. Mazzucato har rätt i att staten kan tända gnistan. Men hon förväxlar att betala för elden med att laga maten. DARPA byggde inte iPhone. Apple gjorde det. Staten är en lysande mecenat och en bedrövlig produktchef. Friedrich Hayek förklarade varför redan på 1940-talet. Den avgörande kunskapen i en ekonomi är utspridd hos miljontals människor och kan aldrig samlas i ett departement. AI är inte ett infrastrukturprojekt man planerar fram som en motorväg. Det är en upptäcktsprocess. Upptäckter låter sig inte femårsplaneras. Ju ivrigare ett socialistiskt AI-bygge försöker styra fram framtiden från ett centrum, desto säkrare missar det den. Det svenska trygghetsgolvet står inte på valsedeln. Ingen seriös part vill riva det. Vänstern har en olycklig reflex att beskatta just det som finansierar nästa Klarna. Förmögenhetsskatt, arvsskatt, idéer om utflyttningsskatt, hårdare fåmansregler: varje gång har slutet blivit detsamma. Kamprad flyttade. Rausing flyttade. Talang och kapital har fötter. För att hålla ihop frestas man att skydda det som redan finns: de gamla jobben, de etablerade jättarna, fackens medlemsregister. Men att värna det gamla på det nyas bekostnad är precis det misstag Schumpeter varnade för. Omtanke om dem som drabbas är rätt och nödvändigt. Att bromsa själva skiftet för att slippa drabbningen är att avskaffa morgondagen för att rädda gårdagen. AI-satsningar har långa horisonter och både kapital och kompetens är notoriskt lättskrämda. De söker sig dit spelreglerna är stabila och blicken framåtriktad. Sverige står mitt i att rita kartan: strategi, beräkningsresurser, regleringsstrategi, samarbete eller inte med USA osv. Att byta regering just nu är inte farligt för att något visst parti skulle vara särskilt dåligt. Det är farligt för att själva bytet betyder omprövning, nya utredningar och sannolikt en tvärbroms. Kanske skulle man kunna redan innan valet hitta en samsyn kring vad Sveriges hållning skall vara i dessa avgörande innovationsfrågor – oavsett vilken regering som styr! Ingenting kyler innovationsklimatet så effektivt som beskedet att reglerna ska ses över igen. Popper kallade det öppna samhällets motsats för den slutna, defensiva politiken. Schumpeter sa att entreprenörsdriften vissnar i osäkerhetens klimat. Hannah Arendt anförde att människans märkligaste förmåga är nataliteten. Att börja något nytt, att sätta något i världen som inte fanns där förut. Innovation är just det. Någonting nytt. Sverige har gjort det förr och kan göra det igen. Men begynnelser tål inte att skjutas upp tills vidare, och de blir inte bättre av att en nytillträdd minister frågar gratisversionen av ChatGPT vad en transformer är under sitt första presseminarium. Medan vi grälar om färgen på regeringen tränar någon annan nästa modell. Panta rei. Floden bryr sig sällan om vem som vinner valet. Vi borde ha en partiöverskridande strategi. Mikael Pawlo