Vi går nu in på den sjätte veckan utan en regering på plats. Det är viktigt att processen nu fortskrider. Tror det är klokt av talmannen att ge sonderingsuppdraget till ETR först att pröva om det finns möjlighet att bilda en mittenorienterad regering eller någon annan konstellation. Under valrörelsen var vår linje tydlig och är det fortsatt: KD kommer bidra konstruktivt i varje läge för att Sverige ska kunna hålla kursen i en orolig omvärld. Vår grundhållning har inte ändrats och jag understryker återigen att det finns en höger/mitten majoritet i Sveriges riksdag. Vi behöver färre röda linjer. Inte fler.

Öppet brev till Elisabeth Thand Ringqvist.  Hej Elisabeth  Det har nu gått en månad sedan valet. Sverige står fortfarande utan regering.  För fyra år sedan hade Tidöavtalet vid det här laget redan presenterats och de praktiska grunderna för ett nytt regeringssamarbete slagits fast. Kontrasten mot dagens situation är på många sätt talande. Riksdagen har nu röstat nej till Magdalena Andersson och vi väntar på talmannens besked om vem som ska få nästa sonderingsuppdrag. Från flera håll pekas Ulf Kristersson ut som den som står på tur. Detta trots att de partier som gick till val med Magdalena Andersson som statsministerkandidat faktiskt har majoritet i riksdagen. Precis som efter valet 2018 tycks regeringsbildningen stå och falla med era röda linjer. Skillnaden är att läget den här gången förefaller ännu mer komplicerat, inte minst eftersom Vänsterpartiet nu kräver att få ingå i regeringen. Som utomstående betraktare har jag mycket svårt att se hur ni ska kunna få ihop en fungerande regering utifrån de förutsättningar som nu råder. Omvärldsläget är fortfarande osäkert, och ser tyvärr ut att så förbli under överskådlig tid. Det är viktigt att vi under sådana omständigheter har en regering med mandat att navigera utifrån Sveriges intressen.  Sverige har helt enkelt inte råd med en politisk låsning som tillåts fortsätta i det oändliga. Det är mot den bakgrunden jag nu vänder mig direkt till dig. Jag vill med detta brev bjuda in dig till ett möte och ett förutsättningslöst samtal om det parlamentariska läget och de låsningar som uppenbarligen finns. Inte minst mellan våra respektive partier.  Mitt parti har som bekant inga röda linjer och det är min starka uppfattning att vi politiker och makthavare måste kunna sätta oss ned och prata om sådant som angår oss alla, oavsett hur långt ifrån varandra vi står, politiskt. Det är också min övertygelse att detta är något som väljarna, med all rätt, förväntar sig av Sveriges politiska ledare. För att undvika missförstånd och onödiga spekulationer vill jag samtidigt vara tydlig med en sak. Den här inbjudan innebär inte att Sverigedemokraterna ändrar inställning rörande vår egen roll i regeringsfrågan.  Vår linje ligger fast. Vi kommer antingen att ingå i en regering eller att vara i opposition. Denna hållning utgör emellertid inget hinder för samtal. Det har den aldrig gjort. Att kunna samtala är inte detsamma som att vara överens och att vara politiska motståndare måste inte innebära att man vägrar mötas och samtala. Det ligger kanske nära till hands att tolka detta som ännu ett kapitel i det politiska spelet. Men regeringsbildningen är inte ett spel. Ett utdraget dödläge, dessutom i kombination med ett mycket bekymmersamt läge i omvärlden, riskerar att bli direkt skadligt för Sverige – skadligt för den hårt arbetande svensken, för tillväxten, näringslivet och inte minst för gles- och landsbygden. Elisabeth, vi behöver inte vara överens om Sveriges politiska vägval för att kunna tala med varandra om Sveriges parlamentariska situation. Tvärtom är det kanske just när motsättningarna är som störst som behovet av att mötas är som mest påtagligt. Jag ser med tillförsikt fram emot ditt svar.  Vänligast  Jimmie Åkesson

We don’t use Starlink for our responses inside Russia. We use Starlink to intercept jet-powered “shaheds” that attack our civilians and kill families. Starlink wasn’t turned off – its speed was reduced. And when the speed was reduced, we were unable to intercept a certain number of jet-powered “shaheds.” We couldn’t use a tool that helps protect people. That’s very painful and frustrating. We also use Starlink for mid-range strikes against enemy military targets in our temporarily occupied territories. We couldn’t do that when the restrictions were in place. And third, what matters most is people. Our warriors, who spend weeks and months on the front line, receive food and water delivered by drones using Starlink. Has the speed been fully restored to what it was before? No. Is it being restored now? Yes. From a conversation with media representatives in Brussels. (2/3)

Magdalena Andersson borde prövas igen i riksdagen. Man kan inte fira med tårta och sedan inte göra jobbet. En majoritet av ledamöterna säger fortfarande att de vill ha Andersson som statsminister. Ju snabbare de rödgröna inser att de inte får ihop det här desto snabbare kan vi rädda Sverige från en vänstersväng. Min statsminister heter Ulf Kristersson. Det gäller oavsett om veckorna går i riksdagen eller om Sverige går till extra val.

Liberalerna är så bra förhandlare att de hamnar i styret trots att de åkte ur fullmäktige. sverigesradio.se/play/artike…

Jag var med på mötet igår där det bestämdes eftersom jag är ledamot av KF gruppen.

Förutom när det gäller Israel verkar Navi Pillay vara restriktiv i användningen av begreppet folkmord. Varken terrorsekten Islamiska statens utrensning av kristna eller Hamas massaker på judar når enl fredspristagaren upp till definitionen av folkmord. svd.se/a/gddzy0/navanethem-n…

Märklig inställning ändå, att säga upp sig när man får krav att befinna sig på arbetsplatsen. Ibland funderar man på hur det är med arbetsmoral. Har många gånger själv upplevt att många är väl medvetna om sina rättigheter men inte om sina skyldigheter.

Om man ska kritisera media så hjälper det om man läser eller lyssnar på det man ska kritisera. Och var specifik, dra inte alla över en kam.

Det här är faktiskt en bra fråga. Om S skulle släppa fram en borgerlig regering så skulle den sen också få igenom sin ekonomiska politik. Magdalena Andersson borde sätta Sveriges bästa framför egen prestige och fina poster och släppa fram Ulf Kristersson som statsminister.

P1 morgon inleder årsdagen av det fruktansvärda terrordådet i Israel med ett reportage från Gaza och de umbäranden som råder där. Är det verkligen för mycket begärt att vi ger offren för terrordåden åtminstone EN dag som handlar om dem, istället för att skjuta in förövarnas perspektiv också på årsdagen? Jag är väl tyvärr inte helt förvånad.

Det talas mycket om Vänsterpartiets och Centerpartiets röda linjer. Men det är väl Magdalena Andersson som har den skarpaste röda linjen? Eller vilken regering kan Socialdemokraterna stötta, som de själva inte sitter i?