Carl Eos vid tankesmedjan Oikos skriver i krönikan ”Begrav etnonationalismen en gång för alla” att vår nationella gemenskap inte kräver några ”biologiska band”. Han gör det dock lite väl enkelt för sig. Han har dessutom till stor del fel i det han framför. Jag vill hävda att den linje Eos ger uttryck för är lika ensidig som när rasister hävdar att de biologiska banden är allenarådande. För det är de naturligtvis inte. Men att helt bortse från dessa band och förneka att de har varit - och fortfarande är - en viktig del i vårt svenska samhällsbygge är enligt mig såväl naivt som direkt korkat. Huvudförklaringen till att vi har kunnat bygga Sverige så starkt är vår gemensamma och till stor del homogena bakgrund. Visst kan man argumentera för att det exempelvis har funnits regionala skillnader. Men trots dessa har det svenska folket lyckats med bedriften att i Europas nordliga och karga utkanter bygga ett av världens mest demokratiska och bäst fungerande länder. Förklaringen till detta hittar vi i allt det som trots allt har förenat oss: vår kristna bakgrund och inte minst den moral och de värderingar som bygger på denna, alla de traditioner och högtider (även förkristna) som förenar oss, vår gemensamma historia och alla de erfarenheter och den kunskap vi delar (lokalt, regionalt och nationellt), vårt gemensamma svenska språk som central kulturbärare och så vidare. Samtidigt går det inte att bortse från att släktskap - biologiska band om man så vill - har haft avgörande betydelse för att överföra allt detta från en generation till en annan: det vill säga det svenska språket, olika traditioner, sociala normer, moral, värderingar och så vidare. Även om sociala band och gemenskaper utanför familjen är viktiga i ett starkt samhällsbygge, hävdar jag med bestämdhet att det är genom den biologiska familjestrukturen vi primärt har kunnat upprätthålla vår gemensamma och kollektiva identitet. Det är här vi finner själva grundfundamentet i vårt svenska Sverige. Vidare går det inte att bortse från att dessa biologiska band har skapat trygghet och samhörighet genom att vi utseendemässigt har kunnat identifiera oss med varandra. Man kan tycka vad man vill om det, men så fungerar de flesta människor, inte minst många av dem som har invandrat till Sverige från andra delar av världen. För att säkerställa ett starkt sammanhållet och välfungerande Sverige även i framtiden måste vi våga erkänna den betydelse de biologiska banden har i vårt samhälle. Inte som den viktigaste beståndsdelen, men som en av många beståndsdelar som tillsammans utför det grundfundament vi kallar Sverige. Självklart är det så att det finns ett svenskt folk. Och självklart är det så att detta svenska folk måste ha rätt att existera och utgöra folkmajoriteten i sitt eget land - även i framtiden. Med tanke på vilka åsikter som nu framförs i Sverigedemokraternas namn, tror jag att vi kommer ha mycket att diskutera på våra kommande Landsdagar. Och jag vet vilken linje jag tänker företräda. bulletin.nu/eos-begrav-etno-…