Timmy Andersson

Märkligt att Djurgårdens IF:s position, att inte vilja stödja Ryssland, på vissa håll i idrotts-Sverige tycks uppfattas som kontroversiell, odiplomatisk och långtgående. Varför följer inte iatället fler föreningar och varför tar inte fler aktivt ställning? Extra märkligt blir det när stödet för vår position från andra föreningars medlemmar och supportrar är så varmt och massivt. Det finns uppenbarligen en bred enighet i Sverige i fråga om Ryssland och dess angreppskrig - även inom idrottrsrörelsen. Vi ser alla de övergrepp och angrepp på civila, inklusive idrottare, som Ryssland utför varje dag i Ukraina. Ibland behöver man bara göra det som är rätt. Jag är stolt över att Djurgårdens IF gör det. Förstår bara inte varför andra tvekar.

Vid nästa styrelsemöte i Djurgårdens IF kommer jag att ta upp frågan om Ryssland. Vår förening kan (via beslut på årsmöte) genom våra ingående föreningar verka för för att Rysslands idrottsrörelse inte normaliseras. Jag skulle gärna se att kriget tog slut och att vi fick kämpa mot Ryssland på arenorna istället igen. Det finns ett enkelt sätt för Ryssland att få det att hända. Lösningen är att Ryssland avbryter sitt anfallskrig mot Ukraina, drar tillbaks sina trupper och slutar döda Ukrainska kvinnor och barn. All undfallenhet från vår sida och alla försöka att normalisera Ryssland innan freden är här är inte bara moraliskt förkastligt utan förlänger även kriget. Ryssland startade kriget. Ryssland kan avsluta det idag om de vill. Glöm aldrig det.