Pinned Tweet
När det är långt till sömn kan man gå en sväng och sitta där älven flyter blank ut i havet, och havet möter himlen. Vatten är bra på att stilla tankar.
Gräsmattorna är vita där nattdimman frusit. Solen stiger och målar världen i varmt ljus som får höstfärgerna att glöda. Världen glittrar och glöder.
Ibland slås jag av hur mycket lättare det är med människor som är glada, nyfikna och entusiastiska men ändå närvarande och lugna, som inte behöver dras igång för att få energi av eller blir kritiska och måste göra allt till diskussion. De gör mig bättre, speglar min entusiasm.
Det är fint att göra de mer reserverade eller dämpade så trygga att de blir glada och visar sina entusiastiska sidor, och att skratta med dem. Men att möta en energi som känns hemma och som lyfter och öppnar för mer hos båda är ju drömmen.
Solen har inte tagit sig över hustaken när jag kommer ut i en morgon som luktar dagg och jord. Rester av nattens regn hänger kvar som ett lätt dis som kommer lösas upp av solen.
Dagarna mörkna, minut för minut.
Molnen tornar upp sig som en fond i blått, orange och rosa på vägen hem. Nu börjar det krävas planering för att hinna hem och ut på en promenad innan solen gått ner.
Så skynda dig, älskade.
Dag två efter semestern och jag vill inte svara på en enda fråga till om hur semestern varit, vad jag gjort på semestern eller hur det känns att vara tillbaka efter semestern. Jag har inte kapacitet och tålamod för kallprat eller att bry mig om vad kollegor haft för sig.
På vissa öar finns det en skog. På vissa av de öarna finns det mitt i skogen en damm eller tjärn, beroende på hur djup skogen är, där trollsländor jagar över näckrosorna.
Mitt bland näckrosorna finns en enda röd näckros. Drottningens krona.
Djärva friare kan försöka vinna henne med den. Men de får inte – aldrig! – plocka den; det är helt fel sätt. De får bjuda henne med att följa med dem dit; blir hon intresserad kanske hon följer med.
Det måste vara av fri vilja, den som manipulerar och hotar är inte värdig.
